Jaha, å sen då?

Eftersom det varit sådan hype kring High Sierra (och för att det kanske var lite meckigt att ta sig från Kennedy Meadows, via Lone Pine, Reno och Sacramento upp till leden i Dunsmuir igen) så upplevde vi ett litet antiklimax när vi väl började traska norrut igen. Skönt att buss- & tågresorna äntligen var över, gott att leden var finfin men hade vi enbart skog framför oss nu i flera veckor? Inga storslagna vyer & vidder överhuvudtaget? Vi visste ju inte så himlans möe om varken Klamath National Forest eller Shasta Trinity National Forest (förutom de skogsmiles vi avverkade när vi började vandra söderut i slutet på maj). Dessutom var Stortanten lite pök, dvs lite hängig, de första dagarna så hennes sjukkort spelades ut titt som tätt. Motivationen till att vandra i värmen hela dagarna var kanske inte den bästa just då.

Stortanten repade sig dock efter två dagar å då jädrans hände det grejer! Ur skogen öppnade sig ett alpliknande landskap med möe blommor, vackra toppar, gröna ängar, porlande vattendrag, en himlans massa hjortar och plötsligt fick benen fart. Toppade en dag med 42 km å då var det faktiskt två rejäla branter samma dag. We’re back in business!  


Ett bad med inslag av gymnastiska övningar har vi oxå hunnit med. Deadfall Lake hette denna sjö.

Finfin tältplats med Mount Shasta i bakgrunden. Detta berg har för övrigt förföljt oss hela veckan.


Löööööv på leden. Coolaste plantan än så länge; Pitcher Plant.


Till råga på allt så har vi gått in i bärsäsongen. Det gör definitivt inte saken sämre. Herrejestanes vad trevligt det är med ett litet bärpitstopp! Hetsåt björnbär idag på vägen in till Seiad Valley så det stod härliga till. Hade vi inte varit så sugna på läsk & mättat fett (som finnes i Seiad Valley) så hade vi nog stått kvar vid de där bärbuskarna till domedagen. 

Smarriga björnbär & en kanske lika smarrig tröjärm med blandade inslag av smuts, svett & snor.
Även boysenbär hittade tanterna. Snäppet goare än björnbär faktiskt.

Det här med motivationen är ju en historia i sig. Hen får helt enkelt räkna med att inte alla dagar är tipptopp. Ibland känns det som att kilometrarna bara rinner iväg och ibland som vi går på felahållet. Å andra sidan så har vi ju endast haft två dippdagar (alltså inte chips & dip) på tre månader, å dessa pga pökighet. Så vi ska inte klaga, vi inte. Men visst, ibland så behöver vi få tiden att gå lite fortare (oftast när leden är lite otillgänglig eller omgivningen något mindre inspirerande) och då brukar vi orera. Om ditt & datt. Ja, här snackar vi höga och låga samtalsämnen. 

Diskussioner om livet i allmänhet, om jobb, familj, vänner & relationer i synnerhet. Om drömmar. Om vikt & mat (har varit ständiga samtalsämne i alla tider). Var det Monika Thörnell som sjöng in originalet ”Vintersaga”? Kommer Lilltanten någonsin hitta sin drömprins? Vad hände med de där goda Tangykolorna som fanns på Citykiosken i Bodafors när Lilltanten jobbade där? Vad gör Sissel Kyrkjebø nu för tiden? Och vilken är egentligen världens bästa låt? Vart ska vi vandra härnäst? 

Ja, ni märker; alltså högt & lågt. Men tro det eller ej, vi går faktiskt rätt mycket tysta också. Då får vi prata med oss själva & det kan ju många gånger vara det fina i kråksången. Det meditativa ältandet med sig själv under vandringen. Tror nog allt det blir ett ”gött som en göttapa” på det! 

Vad är mer medidativt än en led ovan molnen?
…eller en soluppgång någonstans runt PCT-mile 1600?
…eller en solnedgång?

Något annat som är gött som en göttapa är att vi snart kommer kunna säga hej då till Kalifornien och Hej Oregon! Endast fjuttiga 45 miles kvar. Vi vet ju egentligen inte om vi kommer känna någon stor skillnad på delstatsbytet men ändå… En ny delstat är alltid en ny delstat. Dessutom så berättade Paul Hogan, som vi träffade idag, att Oregon har övervintrat i 70-talet så vi funderar starkt på att köra lite hippiestuk under tiden. 

Kroppen & knoppen mår, efter stort kaloriintag under eftermiddagens depåstopp, i övrigt prima. Så vi säger väl som vanligt; Bis später! 

Nero day i Seiad Valley med Paul Hogan. Finnt sa dä va!
Annonser

9 comments

  1. ÄLSKAR av att få läsa om er vandring och se alla fina bilder! Detta är en vandring, som jag aldrig kommer att göra själv – dubbel njutning att få följa er !!!

    Liked by 1 person

  2. Härligt att ni tagit er ut ur skogen! Bärplockning låter nice. Tur att inte jag är med, för jag har ju svårt att gå förbi allt som är ätbart. Här dräller det av blåbär och vildhallon nu. Plus getingar!! Försöker skicka med en liten överraskning i slutet av månaden. Kramar…

    Liked by 1 person

  3. Hej på er kämpar,
    Himla kul att få följa er och läsa om era strapatser och se alla fina bilder.
    En otrolig utmaning att vandra i närmare ett halvår. Respekt, lyfter på hatten.
    Förstår när jag läser att inte alla dagar kan vara på topp även om man kan tro det när man ser bilderna hemma i soffan..
    Läste tidigare att ni låg för lågt på kaloriintaget på ca 1500kcal/dag, Vad ligger ni på nu ungefär?
    Hur brukar födointaget se ut en dag? Vad kör ni på för frukost, lunch och middag och hur mycket snacks krävs det för att orka långa vandringsdagar? Antar att det kan bli lite enahanda och att man tröttnar även på favoriterna trots att hungern är bästa kryddan?

    Ser att ni valt att gå i kängor? Hur har det fungerat? Hur långt räknar ni med att de håller?
    Har ni några nya erfarenheter vad gäller utrusning? Något ni saknar eller som ni inte har haft användning av?
    Hur håller grejerna? Helt annat att använda prylarna hårt fulla dagar, vecka efter vecka i flera månader mot vad som kanske är mer normalt några veckor och helger per år?

    Det blev många frågor.
    Hur som helst, stort tack för underhållande läsning och fina bilder.
    Kämpa vidare?

    Bästa hälsningar

    Magnus

    Gilla

    • Hej du! Ja, många frågor bli’re. Vi hade planerat att svara på alla dina frågor i dagens blogginlägg men vi orkade inte;-).
      Vi kör fortfarande energibar & jordnötssmör till frulle, nudlar ihop med ris-& pastablandning till lunch (ibland ihop med majjo, ölkorv, tortilla), till middag nästan alltid pulvermos & bacon. Fmsnacks: nötter & emsnacks: snickers. Olivolja i samtliga varm rätter. Yum!
      Kängorna har funkat finfint och de har hållit iaf tre månader men ska bytas ut mot nya när Stortantens make hälsar på om några dagar. Kommer nog förmodligen hålla dig på halster med övriga svar till dess eftersom vi hade planerat ett blogginlägg som ger svar på alla dina funderingar. Häng ut!😊

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s