tanterpatur

Vi har visst fått en förfrågan på lite mer seriöst material. Och då tänkte vi: har vi gjort det här på skoj, är det inte på redighet? Tills vi har fnulat ut hur det verkligen ligger till så bjuder vi på lite högst OSERIÖST material från turen. Mycket blandad kvalitet så vi förstår om ni ibland vill snabbspola. Rejält. Tyvärr kan ni nog inte köra Google Translate på småländskan heller men hör bara av er om det är något som är oklart. Som sagt, blandad kvalitet. Helt oredigerat & ocensurerat.

Trots att ni kanske har svårt att förstå så är ovanstående klipp medvetet inspelade. En kort snutt som definitivt inte är det är detta lilla klipp där vi verkligen kommer till vår rätt. Kajsa som enväldig härskare & Gunilla som kräsen fotograf.

Read Full Post »

Vi säger bara en sak: Kalle Mannela, sicken lirare! Mannen, myten, legenden. Att träffa honom & bli personligt inbjudna till hans lilla hytta igår var stort. Nästan, men bara nästan, lika stort som att komma till Treriksröset. Kalle kör båten från röset till Kilpisjärvi och tycker att turister, finnar, norrmän & svenskar är ”ett jävla pack”. Men fruntimmer har han inget emot & bjuder dem gärna på kaffe. Tack för det, Kalle, vi kommer nog inte sova på fjorton dar.

När vi som bäst sitter och tuggar i oss kaffet knackar den lokala reportern på hyttan och vill ta lite bilder på oss. Vi är visst rätt stora i Finland;-). Kalle kontrar med att ”det är en jävla skettidning”. Som sagt, sicken lirare. Men reportage blir det nog för många bilder togs innan hon var nöjd.

Som ni förstår blev det fetmat & finnöl i Kilpisjärvi. Därpå blev det till att stirra i tälttaket i timtal. Återigen, tack för det Kalle Mannela.
Idag har vi mest ägnat oss åt att försöka ta oss till Kiruna. Och det var inte lätt, det inte. Eftersom vi gick snabbare än beräknat så lyckades vi pricka in den bussfria dagen mellan Karesuando & Kiruna. Men herregud, problem är till för att lösas…

…men två fräscha tanter verkar inte vara det bilisterna helst vill ha i baksätet. Jaja, di vet inte va di går miste om. Blev hyrbil istället så nu sadlar vi om till Tanter on tour.

Med detta sagt och med risk att göra några besvikna så kommer ni inte bli av med oss ännu. Vi har ju haft hela sommaren på oss att prata prylar, pejla nya som ska testas samt planera nya turer & prestationer. Och givetvis vill vi dela med oss. På återseende!

Read Full Post »

Gött som en göttapa! Champagne, tanter & Treriksröset! Återkommer när euforin har lagt sig & när vi är någorlunda återanpassade. Yeehaa!

Read Full Post »

Nu har vi kommit till Abisko, sista depån. Känns gött som en göttapa. Tänker nu tillbringa morgondagen med att skåda de Fjällräven Classicdeltagare som går i mål. Vilopuls med andra ord. Because we’re worth it!
Sträckan från Vakkotavare har varit mobilfri och solig. Helt enkelt underbar! Vi har varit smått euforiska, travat på omgivna av vackra vyer och vilat i solen allt som oftast.

Men bara för att allt har gått som en dans ska ni inte tro att vi ligger på latsidan. Nä, vi hinner med ett och annat fyspass mellan varven. Vad sägs om plankan på planka?

Eller halvtaskig brygga på snöbrygga?

Eller varför inte passgång i Tjäktjapasset?

För övrigt så förstår vi inte varför alla säger att det är så fasligt jobbigt med chins & dips. Eller är det någon liten detalj vi har missat? Det går ju lätt som en plätt!

Som ni förstår är vi i toppform & taggade till tusen inför finalveckan.

Read Full Post »

Igår lämnade vi Sofia & solen i Salto. Lite magiskt att så fort vi hade skiljts åt så kom regnet som på beställning. Istället fick vi glädja oss åt att vi passerade hundra mil. Och vi är ju inte sena med att festa till det så det blev dusch och mat på Stora Sjöfallet.

Som synes blev det grillbiff igen och vi skänkte en nostalgisk tanke till våra värdar/kockar på Gäddede camping. För övrigt så var det första hela målet som Kajsa fick i sig på två dagar. Med andra ord så har grillbiffen nu reparerat mage nummer 2.
Vi har nu passerat Rapadalen & Stora Sjöfallet och ger oss nu in på Kungsledens sista sträcka från Vakkotavare. Tyvärr verkar det inte bättre än att vi får tampas med samtliga Fjällräven Classicdeltagarna. Börjar de bråka med oss så trycker vi bara upp milantalet i nyllet på dem;-).

Under dagen har vi även passat på att ta lite snygga shots på oss själva i full skalmundering. Med andra ord är årets julkort klart. God Jul!

Read Full Post »

Nu har vi slagit till igen! När vi kom in på depå i Kvikkjokk (näst sista depån för övrigt) så unnade vi oss givetvis lite gomat. Padjelantaröding med bakad potatis, vitvinsås och aromsmör. Kajsa bad givetvis om extra smör & som vanligt fick hon som hon ville så hon slapp tjura;-)

Under dagen har även Sofia Power anslutit till oss tanter & ska hänga med de närmsta tre dagarna till Salto. Hon överraskade med kräftor & öl. Inte fel, det heller. Dessutom, som ni alla kan se, har även hon inhandlat sig en Flash Jacket. Det är liksom ett krav vi har;-). Det lilla äcklet kom dock undan med en Flash Vest…

Som ni förstår mår vi toppen trots de senaste dagarnas ihärdiga regnande. Tyvärr har dock våra älskade skalbrallor fått ta rätt mycket stryk av alla videsnår & andra fjällväxter så kvällen har ägnats åt materialvård, chips & tjöt.

Imorgon traskar vi vidare norrut på Kungsleden. Mer välvandrat, mer högfjäll & förhoppningsvis mer sol.

Read Full Post »

Det har hänt mycket sen sist. På campingen i Adolfström träffade vi på en tjomme från Valsjöbyn. Han var bror till helikopterföraren som vi såg när vi lämnade Vinklumpen. Alltså same. Respekt! Så nu kan vi lite mer om rennäringen. För givetvis pumpade vi honom på information.
Samma kväll träffade vi en annan tjomme. Det var Det lilla äcklet, aka Gunillas man Jocke, som kom på oväntat besök. Respekt!

Jocke följde med oss några mil men pallade inte för trycket och lämnade oss vid turens första roddled. Japp, så nu har vi provat på det också. Check på roddled alltså.

Å inte nog med det. Första motorbåtsturen är också avbockad. Den till Vounatjviken. Mycket båt nu och det är gött för då slipper vi myggen.

På tal om veka fruntimmer så har Gunilla även passat på att vara lite pök sen sist. Inte ens Jockes överraskning lyckades få febern att ge med sig. Men den som spar hon har. Kajsa snaskade ju givetvis i sig sitt på under fem minuter.

Till sist undrar vi endast en sak. Hur kommer det sig att vi smålänningar ska få dras men Linnea som landskapsblomma? Den går ju knappt att finna någonstans i landskapet. I Lappland däremot dignar stigkanterna av denna lilla söta blomma. Å andra sidan såg vi ingen älg i Jämtland heller…

Read Full Post »

Ja si kvinner, dä ä bättre di håller si hemma. För på fjället duger di då rakt inte te nöet. Etter tre vecker lyckades bägge två att födäva sia stava. Di ä så åppsletna i spetsara så di knappt duge nöet te.

Inte nog mä dä, di har även lyckats ta kål på köket sitt. Gängera har helt tatt slut. Så nu får di tröcka allt di förmår när dä ä dags te å laga mat. Att dä sa va så dära svårt att gänga rätt.

Å en storm verka di inte heller re ut. Di verka änna slarviga di där tantera.

Men å flina åpp si å tjöta sönner fölk di stöter på, dä kan di. Ja si kvinnfolk, di duger som sagt inte möe te.

Read Full Post »